Min alldeles egna blogg

Över varför jag alltid blir dumpad.
Världens underbaraste band har mött sitt slut.
Det var traumatiskt, det kändes verkligen som att de dumpade mig.
Sa att det inte kändes lika roligt längre och att de inte ville förstöra det fina vi hade.
Men det är er det är fel, på inte bandet!
Nu vet jag inte vad jag ska göra.
Ingen som känner för att starta världens coolaste punkband med mig?
Har Erik på min sida.

Idag var annars en fascistisk dag. Jag skadade mig i matkön och började skrika.
Inte nog med detta spelade vi innebandy på gympan.
Jag måse få säga att jag underskattade Leos insats när han berättade att han gjorde veckans mål när de spelade innebandy i skolan. Alla som ens gör mål är beundransvärda!
Det enda jag ägnade mig åt var några schyssta Hiphop-moves och vråla "GAAAAAH" när jag försökte puckla på Jacob. Dessvärre hade det andra laget tjockare målvakt och okänd kines som helt utan anledning hade gympa med oss utan att säga ett enda ord, så de vann.
På svenskan somnade jag, det är sant. Det var avskyvärt vad trött jag var och inte blev det bättre av att de trodde att vi snattade tamponger på Hemköp.
Sedan började Hedvig och Calle hångla och jag utsåg mig själv till bögen i Linda och Rebecka Klättermus förhållande.
Yrtterst hemsk dag kantad av sexuell frustration, mord av punkband och sammanbrott på toaletter.
Nu ska jag tröstäta och fråga mig själv varför alla bra band splittras pga någon får en pojkvän/flickvän.
Alla hade det utom jag, just därför det tog slut.

Dagens visdom: Life's a cunt, fuck it.
Fan, måste ändra på min mobil, skrev World istället.

So long, suckers!